Värdet av en ISO-katalog

Allt fler företag ISO-certifierar sig för att få en kvalitetsstämpel på exempelvis lednings- eller miljöarbete, men många av de nättjänster som erbjuder hjälp med att hitta de certifierade företagen kan ifrågasättas som rena lycksökare med dåligt uppdaterade databaser och få besökare. Samtidigt får företagare som rings upp av deras säljare betala tusentals kronor för att finnas med.

På Förenade Bolags varningslista finns idag fyra ISO-register som ringt upp och skickat fakturor på ”sista medverkan” eller ”avslutande år”, trots att registren varit nystartade.  Andra drivs av redan kritiserade företag, som isoregistret.se från varningslistade Online Publishing AB. Varifrån får de informationen i sina register?
– Från oss kanske, säger Jens Norring på certifiering.nu som samarbetar med Swetic, branschorganisationen för de ackrediterade certifieringsföretagen.
– Vi får en automatiserad export till vår databas från respektive certifieringsorgan, varje natt. De uppgifterna knyts ihop med adressinformation från PAR-registret, berättar Norring.
– Ingen kan ha mer uppdaterad information än vad vi har, och det är helt kostnadsfritt.

Värdet av erbjudna tjänster oklart

Samtidigt påstår flera så kallade ”isoregister” att de är störst – och även bäst. EDG Media Group säger sig ha 10.000 certifierade företag på isofakta.se, en tjänst som funnits i mer än fem år. Fredrik Lyth på EDG Media Group erkänner att de använder information från certifiering.nu, men säger att de även ringer alla i sin databas och ber om uppdateringar. Det är här det börjar kosta pengar och de redan publicerade företagen uppmanas bli betalande kunder. Fredrik Lyth menar att det finns en nytta med att betala 6000 kronor per år för att synas på Isofakta.se.

Eskilstuna Energi är ett av drygt tio företag som finns med på Isofaktas förstasida med sin logotype. Henric Martell, marknadschef på Eskilstuna Energi, håller inte med om att annonsen skulle vara värd några pengar.
– Befängt, vad finns det för mervärde för oss?, säger han.

Publicerade på flera sidor utan tillstånd

Enligt Fredrik Lyth på Isofakta.se är eller har alla varit betalande kunder och godkänt att finnas med. Bland företagen återfinns bland annat gruvbolaget Boliden, vapentillverkaren BAE Systems, Fortifikationsverket och kärnkraftverket Ringhals. Greta Stridsman på Fortifikationsverket säger att de inte godkänt att få användas som referens på isofakta.se.
– Vi betalade en gång 2010 av misstag. Jag har ringt och sagt att de ska ta bort oss. Av misstag har även Eskilstuna Energi och Ringhals betalat tidigare, uppger företagen.

Boliden och Eskilstuna Energi finns även med på varningslistade svenskaisoguiden.se
med stora annonser.
– Det här är inget vi lagt upp, säger P.O. Andersson på Bolidens pressavdelning. Henric Martell skrattar åt den amatörmässiga annonsen: – Det här kommer inte från oss.

Så arbetar företagen bakom sidorna

De olika ISO-registren kontaktar i regel den certifierings- eller miljöansvarige, någon som ofta inte är van vid försäljning och beslut om medieinvesteringar. Det uppringda företagets uppgifter är redan ”förpublicerade” utan tidigare ingått avtal eller tillstånd och därför är den kanske onödiga tjänsten extra lättsåld.

Anders Nyman

Om Anders Nyman

Journalist med bluffakturor som specialitet, författare till Stiftelsen för Internetinfrastruktur-guiderna ”Skydda ditt företag mot bedragare” och ”Stoppa domänskojarna”. Anders föreläser även i ämnet och har synts i bland annat SVT Plus. Driver webbplatsen Knyt.se (fd Cint.se).