Bluffakturor 2013 – en sammanfattning

För ett par år sedan var bluffakturor något som både rättsväsende och lagstiftare betraktade med närmast ointresse. Att sysslan var ett i princip riskfritt sätt att tjäna snabba pengar på spred sig, och kriminella gäng sadlade om. Metoderna, med bland annat ”försäljning” över telefon, blev allt mer lika utpressning. Att Tord Josefsson, den modige åklagaren med knappa resurser och ogillanden uppifrån lyckades få hotfulla hittaforetagen.se fällda under 2011 bidrog stort till att vända trenden. 

 

Tillslag och ingripanden

Förra året, 2013, blev kanske det mest framgångsrika året i kampen mot fakturaskojarna. Här är en tillbakablick över några av de viktigaste händelserna.

Antalet anmälda bluffakturor minskar
Totalt anmäldes 12 864 bluffakturor 2013, en minskning med 20 procent eller 3158 stycken, enligt statistik från BRÅ. Men statistiken går inte att dra alltför stora växlar på. Anmälningarna hade lätt kunnat bli många fler – se kommande punkter.

Polisen slår till mot blufföretag
Efter en rad uppmärksammade mord i Malmö hårdsatsade Skånepolisen mot de kriminella gängen och deras födokrok, med hjälp av 150 extra poliser utifrån. Operation Draupner sjösattes, och ledde under 2013 till tre stora tillslag mot blufföretag baserade i Skåne: 118 108 Media Solutions (januari), Svensk Kvittohandel med tidigare namn Annonskonsulterna, Kastofon och GMTM (februari), och Svenska Bolagsbasen (september). Sammanlagt har bolagen ovan omsatt tiotals miljoner, har kopplingar sinsemellan och till tidigare bluffbolag.  I Borås greps en man i 30-årsåldern med ett tiotal blufföretag bakom sig sedan 2010, samtliga på varningslistorna. Även i Norrköping utreds en härva med tusentals bluffakturor från två företag. Tre personer sitter häktade.

Stora blufförsök stoppas
I Stockholm avvärjs först ett försök med minst 5000 bluffakturor genom att bankkontot spärras av polisen. Sedan skickades 40 000 falska fakturor ut i seriösa Lokaldelens namn, efter att de fått kundregistret hackat. Där stoppade posten 37 500 av fakturorna, och polisen hann spärra de bankkonton betalningen gick till.

Fakturaskojare döms
Förrförra årets största bluff, Företagslansering Sverige AB, nådde hovrätten. Där fälldes en av de tre åtalade för både grovt bedrägeri och den nya åtalspunkten utpressning, och dömdes till 30 månaders fängelse. En man som tidigare friats dömdes för bedrägeri, medan en tredje man återigen friades.  

– Jag hoppas och tror att domen kommer vara en mycket god vägledning för framtiden, kommenterade åklagaren Tord Josefsson. – Det är mycket intressant att man nu dömer även för utpressning, och att man dömer för bedrägeri i fler fall än i tingsrätten.

En 27-årig man från Jämtland dömdes i tingsrätten för att ha lurat hundratals företagare på en falsk spärrtjänst. Enligt 27-åringen hade han bara lånat ut sina personuppgifter och befann sig i Thailand.

Lurade företagare vinner i rätten
 I flera fall har lokala tingsrätter dömt till lurade företagares fördel. Bland annat har estlandsbaserade Nummerupplysningen.se förlorat flera mål, där tingsrätterna ansett att uppdateringstalongen varit medvetet vilseledande utformad. Att kostnaden stått i det finstilta har inte hjälpt. Nummerupplysningen vågade inte överklaga till hovrätten.

Konsumentverket hjälper lurad företagare
 Konsumentombudsmannen, KO, beslutade att lämna så kallad KO-biträde till en man som enligt ett oseriöst telefonbolag var att betrakta som näringsidkare. Mannen hade visserligen en enskild firma, men var att betrakta som konsument, menade KO. Nu fick mannen juridisk hjälp av KO i rätten. Tidigare hade Konsumentverket också hjälpt en annan företagare med en skrivelse till tingsrätten. 

 

Samverkan och gemensam kamp

Stockholmspolisen tog steget i januari med www.bestrid.nu med information om hur man bestrider en bluffaktura, vilka rättigheter man har och vad konsekvenserna kan bli av att vägra betala. Guiden togs fram i samarbete med flera myndigheter och experter. Precis innan sommaren lanserades .SE:s 50-sidiga handbok med titeln ”Skydda ditt företag mot bedragare – nätfiffel, bluffakturor och vilseledande försäljning”. Boken ges ut gratis av Stiftelsen för Internetinfrastruktur och finns tryckt, som pdf eller i webbversion. Här tas både bedragarnas metoder upp, hur man invänder mot felaktiga krav, och vilka rättigheter och möjligheter man har rent juridiskt. Polisen, Svensk Handel och Företagarna har skrivit förordet.

Myndigheter och organisationer samverkar
Svensk Handel och Förenade Bolag lämnar löpande information om företagen på sin varningslista till Skatteverket. De två varningslistorna delas även ut öppet till UC-ägda Allabolag.se. Företagarna, Kronofogden, Polisen, Svensk Handel, UC med flera ordnar nätverksträffar om bluffakturor och hur man kan komma tillrätta med problemet. I Skåne delade myndigheterna även information med varandra för att sätta dit de kriminella gängen.

Lagförslag gör falska fakturor till ett brott
Den som gör systematiska försök att lura en vidare krets av mottagare genom påhittade krav på betalning ska kunna dömas för ”grovt fordringsbedrägeri” till fängelse i upp till sex år. Det föreslås i utredningen Stärkt straffrättsligt skydd för egendom, SOU 2013:85. Till skillnad från idag behöver ingen ha lurats att betala eller ens ha mottagit ett falskt betalningskrav. Det räcker med att fakturaskojaren haft ett syfte att vilseleda för att kunna fällas. I utredningen föreslås det också bli olagligt att använda någon annans identitetsuppgifter.

Bedragare byter land och bedrägerisätt
Polisens framgångar återspeglas bland annat i att flera svenska bedragare nu istället lurar företagare i våra grannländer, särskilt Norge. Svenska bedragare agerar från utlandet, exempelvis via Thailand. Inom Sverige har också en gammal metod från 90-talet återupplivats där många av de nya blufföretagen på varningslistorna använder ”uppsägningstricket”. De ringer eller mejlar ut en blankett om uppsägning av ett påhittat avtal. Blanketten är istället en orderbekräftelse av annonser för tiotusentals kronor i en tryckt publikation. Genom att ”sälja” en mer komplicerad produkt än en enkel kataloglistning gör oseriösa företag det svårare att sätta dit dem – och som offer ännu svårare att förstå när man blivit lurad.

Om 2013 var intressant blir 2014 på många sätt avgörande. Kommer åtalen mot alla gripna fakturaskojare hålla? Kommer bluffakturorna fortsätta vara en het politisk fråga, eller kommer man peka på att anmälningarna minskat och nöja sig? Mer om framtiden i nästa del – vår framåtblick in i 2014.

 

Anders Nyman

Om Anders Nyman

Journalist med bluffakturor som specialitet, författare till Stiftelsen för Internetinfrastruktur-guiderna "Skydda ditt företag mot bedragare" och "Stoppa domänskojarna". Anders föreläser även i ämnet och har synts i bland annat SVT Plus. Driver webbplatsen Knyt.se (fd Cint.se).